- Project Runeberg -  Om luft och bad m.m. vid Marstrand /
16

(1862) [MARC] Author: Truls Johan Hartelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ås, som skyddar Marstrand för de fritt från hafvet
kommande testliga - vindar. Denna omständighet är en af de
vigtigaste beting för Marstrand såsom badort, ty under
sommarmånaderna är vestanvinden under dagarne så
öf-vervägande, att man mera som undantag kan anse de
andra vindarna. Oaktadt stark blåst, hvilket visst ieke iiörer
till sällsyntheterna vid Marstrand, går man dock tid denna
vinden i lugn och andas ren sjöluft. Lika förträffligt skydd
har man dock ej mot östanvinden, men utom det att denna
vind är sällsynt, borttager den blott med ett smalt sund
skiljda Koön med sina bergshöjder betydligt af dess styrka.
Beläget likasom i en urhålkning af berget ligger Marstrand
till en del i lugn äfven för sydlig och nordlig vind.
Östanvinden, den enda vind, som man här kallar landtvind,
dr egentligen ingen landtvind, ty den måste en hel rail
fara öfver vatten ined flera till större delen kala öar innan
deu når Marstrand.

Likasom friska hafsvindar ståndigt stryka öfver
Marstrand, så är den äfven på alla sidor omspolad af salta,
klara vågor — ingen enda flod utrinner i dess närhet.
Luftens och vattnets närmare beskaffenhet skola längre fram
tagas i betraktande.

Såsom badort räknar Marstrand icke många år, ty
4822 uppfördes, eller rättare inreddes, det första badhus,
ej i Marstrand, utan på den midt emot utskjutande udden
af Koön. Några byggnader, uppförda under deu lyckliga
sillfisketiden för salterier, förvandlades till boningsrum, och
ett tilh badhus. Detta badhus, kalladt gamla badhuset, hade
sex badrum med dusch i två. Under flera år fortgingo
baden hår utan någon större tillrustning.

Man insåg dock att detta badhus ensamt, samt det
inskränkta utrymmet på härvarande plats, ej motsvarade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:08:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htjomluft/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free