- Project Runeberg -  I elfte timmen /
83

(1904) [MARC] Author: Elisabeth Kuylenstierna-Wenster
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kanske i henne ytterlinjen till en ny lifsepisod?
Jag vet bara ett, att du är så fri som du själf
önskar.’

Dessa ord ha ännu inte blifvit uttalade, ty
vi ha knappt tio minuter varit ensamma. Men
för hvar gång jag tänker dem, bli de innerligare
och varmare inom mig och jag tillägger: Just
därför att jag nu kallar dig min älskade, vill jag
främst din lycka. Kan jag inte bereda den, må
då en annan taga min plats. Jag ger vika utan
bitterhet, viss att detta är bättre än att kedja
två öden samman. En ung flickas kärlek är
ett kraftigt pulsslag af tro på att hon är den
enda, och så måste det vara, om hon skall
växa sig stor, men en mogen och sorgepröfvad
kvinna får ej göra dådlusten sitt eget väsen
öfvermäklig. Hon måste vara vaken för hvad
hon mistat af ungdomsmakt, och hon skall
älska för att ge, ej mest för att få. Det är brist
på det enda berättigadt stolta hos en människa:
själfständighet, att krypa med bön till en mans
fötter. Och ingen lott kan bli tyngre än dens,
som ej vetat att gå, innan dörren öppnades af
den hand, som en gång i kärlek slutit den
om världen därutanför.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:52:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ielftetim/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free