Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är närmare fjorton dagar sedan jag
skref sist; då var jag upprörd och väntade en
revolution, ty längre var jag inte kommen i
lifserfarenhet än att jag trodde det en man skulle
anse sig böra stå till svars för en öfverilning i
stundens stormgång.
När Börje och jag träffades vid
middagsbordet dagen därpå, föreföll han nervös, men
det gällde en farlig kris hos en af hans
patienter.
Den föregående aftonen var som bortblåst
ur hans hågkomst, och jag förstod så tydligt,
att han med ett ömkande, tankspridt leende
skulle hört på mig, om jag försökt analysera
hans flirt med Signe Megdal.
Tystnaden gled som så ofta är fallet öfver
oss och gjorde våra tankar till stelnad lava.
Han hade väntat, att jag skulle fråga något om
den sjukdom, hvilken hans intresse fängslades
af, kanske också att jag skulle erbjuda min
hjälp. Det hade jag gjort vid flera föregående
tillfällen. Kommunen ville nämligen inte bestå
sjuksköterska, och det hade upprepade gånger
händt, att jag suttit hos de sjuka i de fattiga
hem, där ingen hade tid att ägna sig åt
noggrann vård.
Hade jag hållit mindre af Börje, skulle jag
troligen sett mera opersonligt på förhållandet,
nu föreföll det mig omöjligt att samarbeta med
honom. Hans kurtis med en kvinna, som han
hvarken älskade eller verkligt aktade, stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
