Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man kommer så sällan till söder; det är
en stadsdel alldeles för sig, utan tvifvel den
intressantaste, men den för bort från
stråkvägen och det är endast i enstaka fall, af ren
upptäckarelust, man beger sig upp för de delvis
ännu knaggliga backarna.
Jag föreslog verkligen Sigrid och min
värmländska svägerska Alfhild att vi tre skulle ge
oss uppåt Fjällgatan en dag och inspektera
»rariteterna» i de små lumpbodarna, men jag
fick det mest förfärade nej du kan
föreställa dig.
Minns du, hur roligt vi hade i Corbeille,
när vi rotade i vinkliga gator och mystiska
porthvalf. Inte ens Sven Hedin kunde varit
ifrigare att komma in i Lhassa än vi att forska
efter svunna sekler och minnesmärken. Om
du vore här, hade lust och tid att vara här,
skulle vi tillsammans bese Stockholm, något
som dess invånare i allmänhet aldrig gjort.
Det är en mycket intressant stad, om man
frånser dess nya typ af hyreskasernshus och
tråkigt eleganta palats, och i stället letar upp
dess svunna originalitet. Preben Lycke — jag
nämnde visst honom i mitt förra bref — har
något af samma upptäckarlust som jag, och i
går i skymningen vandrade vi genom stadens
inre.
Det var så egendomligt att först stå uppe
på Lejonbacken och se ned öfver hela det
vidsträckta panoramat, som nu belystes af tusen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
