- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
34

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

ERLANI) NORDENSKIÖLD

Någon egendomsgemenskap finnes som sagdt ej lios dessa
indianer, men tack vare den stora gifmildheten, försöker
ingen tillskansa sig något på den andras bekostnad, utan
delar tvärtom frikostigt med sig, af hvad lian har, åt alla.
Den ena dagen är han den, som gifver, den andra den,
som tager gåfvor.

Jorden har ingen ägare, åkern äges af den, som odlar
den och han har äfven rätt till den, när den ligger i träde.
Det är så godt om jord, att där finnes rum för alla. Skulle
befolkningen vara så stor, att det vore svårt att finna jord att
odla, då vore det nog slut med den gemensamma
äganderätten.

Det synes, som en viss laglöshet skulle råda i ett
sådant samhälle som dessa indianers. Stöld är okändt,
d. v. s. stöld från stammens egna medlemmar, ty där det
råder en så utpräglad samhörighet, behöfver ingen stjäla.
Ej heller tror jag att indianerna ljuga sinsemellan. Den
hvite ljuger man för, man säger honom helt enkelt, hvad
som kan anses vara till nytta för stammen. Man lurar
honom, när det är lämpligt, och talar sanning för honom,
när det inte kan skada. Beslår man en indian med
osanning, tar han det ungefär på samma sätt som en hvit
upptäckten af ett aprilnarri. Han skrattar och tycker det är
lustigt. Blir man arg, tycker han tydligen, att man är dum.

Morden inskränka sig till barn- och föräldramord, men
dessa äro från indiansk uppfattning inga brott. Det låter
ju rysligt. Indianskan anser sig ha rätt till att
fosterför-drifva och att döda ett nyfödt barn, när hon vill. Hon
anser sig tydligen lia rätt till det lif, hon gifvit.
Fosterför-drifningen sker genom mekanisk behandling i långt
framskridet stadium och förekommer sålunda åtminstone hos
choroti alltid i de fall, där ogifta kvinnor bli hafvande. De
nyfödda barnen dödas, när modern öfvergifvas af fadern

’) Enligt Corrado, sid. 539, fosterfördrifver äfven de choroti
närstående mataco genom mekanisk behandling, slag på buken. El Colegio
Franciscano de Tarija. Quaracchi 1884.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free