Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 ERLANI) NORDENSKIÖLD
Indianhemmet.
Såväl hos choroti som hos ashluslay finna vi den runda
eller ovala chacohvddan, som är bekant från fotografier och
reseberättelser. Allt efter årstiden är den byggd med mer
eller mindre sorgfällighet. Den är ungefär 2 à 4 m. i
diameter. För att skydda sig mot de kalla, sydliga
vintervindarna äro de hyddor, som ligga på slätten, bättre byggda
än de, som äro i skogen. Ofta äro flera hyddor byggda
tillsammans, så att de bestå af flera rum med minst en
familj i hvarje. Hyddorna äro gjorda af grenar, som äro
nedstuckna i marken och böjda
ihop i midten ocli täckta
med gräs. Bindmaterial
saknas nästan fullständigt.
Inga hvddor äro klädda med
o J
jord eller lera. Ingången,
som består af en liten sned
gång (bild 2), såvida
hyddan ligger på slätten, är ej
riktad åt något visst
väderstreck utan i regel inåt byn.
Många hyddor ha flera
ingångar. En del äro
byggda så illa, att man kan gå
in ungefär hvar som helst. Hos ashluslay har jag sett
välbyggda hyddor, som voro öfver tre meter höga. Vanligt
är dock att hyddan invändigt ej är fullt två meter och att
ingången är ungefär en meter hög.
Äfven en fyrkantig hyddtyp finnes hos dessa indianer.
Det är kokskjulen (bild 6). Dessa ha platta tak täckta med
gräs och användas att koka och bo i under dagarna och
under varma nätter. På taken till dessa brukar man torka fisk.
I ett par ashluslaybyar såg jag midt på den öppna platsen
i byn flera sådana kokskjul, som voro oregelbundet liop-
6. Koksjul från Choroti.
Rio Pilcomayo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
