- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
100

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

ERLANI) NORDENSKIÖLD

gräfningen och togo saken alldeles naturligt, utan att på
något sätt visa fruktan.

Grafgods träffade jag högst obetydligt. Det enda, den
döde fått med sig, var en väska med en pryl, en
sked eller någon annan småsak samt någon gång en skål,
som innehållit vatten.

Hvad dessa indianer tro om människornas öde efter döden,
vet jag ej mycket om. Andarna gå en tid omkring i
husen och skogen. Mataco sade, att deras döde ej voro
farliga, Däremot söka de kristnas döde gärna att skrämma
nattvandrare. De vandra sålunda äfven omkring i skog och
mark. Mataco kalla andarna »aüt». De säga att de försvinna
så småningom. Choroti kalla dem »amöxi». En
mataco-indian har på min begäran ritat af en sådan ande, hvilket
porträtt jag återgifver här. Punkterna omkring
hans kropp äro kläder (bild 45).

När mannen eller någon annan anförvant
dör, skära ashluslay- och chorotikvinnorna med
palometafiskens skarpa tänder af sig håret och
bränna upp detsamma. Männen göra ej en
liknande uppoffring för sin hustru eller för någon annan.
När man bor i en ashluslay- eller chorotiby, så hör man
särskildt på morgnarna nästan ständigt högljudd veklagan
och sång. Det är de döda, som begråtas. Yi äro alla
bröder och systrar, säga indianerna. Yi sörja gemensamt.
Var säker på, att en riktig mor sörjer djupt sitt döda
barn, vare sig hon sitter i ett stenhus i Europa eller i en
liten grästäckt hydda vid Pilcomayoflodens strand,
liksom barnet sörjer sin bortgångna mor, som sträfvat och
arbetat för detsamma. Det göres hos ashluslay och choroti
mycket oväsen med sorgen, men där finnes, därom är jag
öfvertygad, äfven mycken verklig känsla. Yrkesgråterskor
förekomma ej hos dessa indianer.

Ganska litet har det lyckats mig få reda på ashluslay
och choroti religiösa föreställningar. De tro, som nämndt,
på ett lif efter detta. Någon stor, allsmäktig gud är dem

45. ’A-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free