Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET.
Bland indianer vid Rio Pilcomayo (forts).
Konst och industri.
Det finnes ett litet ord, som chorotiindianen ständigt
använder, det är és. Ashluslay säga is. Det betyder god,
frisk, bra och vacker. När vi bedöma dessa människors
industri och primitiva konst, få vi inte heller underskatta dess
betydelse. Han eller rättare hon, ty det är i regel kvinnan,
som är den, som har någon konstskicklighet, vill att, hvad
hon tillverkar, skall vara és. Hon är stolt när det är
riktigt és. Hon småler af belåtenhet, när hon får höra, att
t. o. m. en hvit man säger és om hennes alster. Idéerna till
ett ornament får hon sedan på olika sätt.
Lerkärlstillverkningens teknik liar gifvit henne idén att låta rullarna, af hvilka
hon byggt upp lerkärlet, på en del af detsamma stå kvar som
ornament (bild 46). Hon smyckar kärlet genom att göra de
fingerintryck, hon sett i den mjuka leran, regelbundna.
Genom att variera trådarnas antal lyckas hon binda allt mer och
mer invecklade ornament på de väskor, hon tillverkar af
caraguatåbasten, en industri i hvilken hon hunnit
synnerligen långt, Hon lyckas göra väskorna allt mer och mer
és. Främmande ornament på föremål, som kommit till
stammen genom handel med andra stammar, gifva henne nya
idéer. Hvad jag velat säga med detta är, att vi ej få
underskatta den glädje, som äfven naturfolken ha af att göra
eller besitta vackra, ornamenterade saker.
När våra småbarn leka, får ofta fantasien fylla ut
detaljerna på en leksak. En träkloss kan vara ett lokomotiv,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
