- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
192

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

ERLANI) NORDENSKIÖLI>

rvgg), vacainyäca (kohufvud), aguårachivi, (räfurin), derésa
paravéte (dina fattiga ögon): Är det en flicka t. ex.
årasay-poti (guayavablomma1). En hel del namn äro oöfversättliga.
Till detta namn kommer ej sällan ett öknamn.
Chanéhöf-dingen ßoyra (bov-orm) kallade sålunda yüruhuasu, hvilket
betyder stormun. Gubben Boyra var också en storpratare,
som var mycket svag för allt, som var lite oanständigt.

Ovanligt länge får barnet äfven här dia och i regel
dröjer det flera år, innan modern åter föder. Kanske
foster-fördrifver hon också litet såsom chorotikvinnorna, för att
familjen ej skall bli för betungande.

I missionsstationen i Ivu sökte jag göra upp litet
statistik öfver antalet öfverlefvande barn i 127
chiriguanoäkten-skap och fann då, att i 10 äktenskap var det intet barn, i
27 ett, i 35 två, i 29 tre, i 13 fyra, i 9 fem och i 4 sex.
Dessa siffror äro dock ganska osäkra. De visa likväl, att
man här har ett slags tvåbarnssystem såsom hos många andra
indianstammar.

Corrado2) påstår med bestämdhet att barnamord
förekomma bland chiriguano. Det göra de äfven i förtviflade
fall hos oss, hvarför det exempel, Corrado anför, inte har
något att betyda. Frågan är den: förekomma barnamord
och fosterfördrifning såsom en af stammen accepterad
institution såsom hos choroti?

Chané- och chiriguanobarnen uppfostras som nämndt
äfven de i frihet, Under lek tillbringas barndomsåren.
Småningom börja barnen hjälpa till med litet af hvarje,
såsom att bära vatten och ved, binda husdjuren, fiska o. s. v.
Flickorna lära sig af modern att spinna, väfva, göra lerkärl,
koka majsöl m. m. De lära allt genom imitation.
Gossarne förfölja småfåglarna omkring byn och lära sig pä så
sätt att handtera vapnen. Barnen följa föräldrarna till fisket
ocli åkern. Gossen följer fadern på jakt och känner sig

’) Psidium guayava.

*) Corrado: El Colcgio Fransciscano De Tarija y sus misiones
Quaracci 1884. S. 526—527.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free