- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
197

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR INDIANERNAS LIF

147

skildt höfdingarne. Vocapoy har fyra hustrur, utplanterade
i olika byar. Taco påstås ha sju, Maringay har två, som
bo tillsammans. Gubben Mandepora (bild 111), lär också ha
ett flertal. Dessa äldre, liöga herrar öfvergifva ofta sina
hustrur Och skaffar sig nva, unga och vackra.

Utom i dessa fall synes skillnaden i ålder mellan
makarna i regel ej vara mera än några få år.

Talar man med missionärerna om de sedliga
förhållandena bland indianerna, särskildt chiriguano, måla de dem
i svarta färger. De kristna indianernas sedliga vandel
misstänker jag också vara ganska dålig, men i de dalar,
dälden hvite mannen ej fördärfvat indianerna, har jag aldrig
sett att allmän kärlek skulle förekomma såsom hos choroti.
Typisk för gamla goda seder är Maringays by och där
syntes råda en sedlig stränghet, som jag ej någonstädes sett
maken till. I dessa rent hedniska byar hände det aldrig,
att någon af expeditionens medlemmar blef bjuden en flicka,
hvilket däremot förekom på missionsstationerna.

Följande omdöme gifver jesuiten Pater Ignace Chomé
om chiriguano i ett bref af 1735 x), från en tid då de ännu
voro ganska oberörda af de hvites civilisation, ett omdöme,
som jag här vill ordagrant återge.

»Ce qui m’a fort surpris, c’est que dans la licence oü
ils vivent, je n’ai jamais remarqué quil échappåt à aucun
homme la moindre action indécente à 1’egard des femmes,
<fc jamais je n’ai oui sortir de leur bouche aucune parole
tant soit peu déshonnëte».

Äktenskapen hos chiriguano skildrar likväl denne
jesuit-pater såsom mycket lösliga.

Med giftermålet börjar för dessa indianer lifvet på
allvar. Det består af arbete och majsölsdrickning. Om
arbetet liar jag redan berättat något, här längre fram skall
jag skildra deras dryckesfester.

Indianen och indianskans lif går fortare än de" hvites.

O Chomé 1. c. sid. 318.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free