Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 ERLANI) NORDENSKIÖLD
trängdes de unga och vackra kvinnorna omkring den
lyckliga jägaren för att lyckönska honom med en kalebass
majs-öl. Hvad var skogens besvärligheter mot drickandets, ty
den kvinna, hvars skål lian lämnat orörd, den glömde icke
oförrätten. Det kan äfven här vara farligt att dricka cangui,
om man har fiender, ty hvem vet, 0111 icke någon blandat i
ölet af ens egna exkrement eller hår, så att man blir
förhäxad och dör. Sådant händer i dessa byar.
Vid festerna komma ofta drag af indianhumorn fram.
Ett skämt är t. ex. att låtsas bjuda omkring cangui i en
upp- och nedvänd kalebass, ett annat är, att bedja någon
spela flöjt på ett missbildadt rör.
Numera användas blott dansmasker af chiriguano och
chané under karnevalen, de kristnas stora fyllerifest. De,
jag sett, äro skurna af flaskträdet ocli ha form af
människoansikten (bild 119).
Mycket olika åsikter råder bland indianerna, huruvida
maskerna liär äro ursprungligt indianska eller ej. Vocapoy
sade, att idén till dem ursprungligen kommit från de hvite.
Batirayu påstod sig däremot som gosse vid Rio Parapiti hos
chané ha sett masker olika de nuvarande, som brukades vid
flera större fester. Han ansåg att maskerna varit använda
af chané, innan de hvite kommo in i landet. Man hade
då äfven skallror af frukter omkring benen Och
fjäderprydnader af papegojfjädrar på hufvudet.
Chiriguano och chané förstöra alltid maskerna efter
karnevalen. Endera brännas de eller kastas de i floden.
Chané kalla maskerna »afiaiiya».
Märkligt är, huru stor roll karnevalen numera spelar
som fest bland indianerna. Detta beror säkert därpå,
att då sprids genom de hvite massor af brännvin och i
regel få de indianer, som arbeta åt dem, några dagars
ledighet.
Till festerna komma ofta gäster vida ifrån. Där
uppträda alla i sina finaste kläder ocli smycken,
nymålade och fint kammade. Det mesta af det gamla i dräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
