- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
224

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEXTONDE KAPITLET.

Ur chané- och chiriguanoindianernas lif (forts ).

Konst och industri.

Chiriguano och chané äro stammar, hvilkas
konstindustri står ganska högt. Besöker man en af de hvite
nybyggarnes hyddor i dessa trakter, skall man icke finna
mycket alster af inhemsk industri, icke mycket af egen
kultur. Jag vet rakt ingenting, som dessa människor kunna,
som kan täfla med indianernas keramik och väfnadsteknik.
Säkert är, att ju mera indianerna »civiliseras», ju mindre
förmå de konstindustrielt. Af de hvite lära de icke mycket
annat än att tillverka brännvin ocli att supa upp detsamma. Den
indianska konstindustrien här försvinner så småningom, ju
mera indianerna komma i beröring med de hvite, den
ombildas däremot ej mycket. Den förblir till stor del rent indiansk
ända till sin slutliga undergång. En industri är dock
numera i händerna på de hvite, det är metallindustrien. De
silfversmycken t. ex., chiriguano och chané använda,
tillverkas af smeder i byarna i bergstrakterna. Den halfhvite
eller quichuaindianska befolkning, vi finna i fjällen väster
om chiriguano- och chanéindianernas land, är ganska
konstskicklig. Särskildt står där väfnadstekniken högt. Från väster
hafva chiriguano och chané säkerligen lärt sig åtskilligt.

Sålunda finna vi den för chiriguano karaktäristiska
seréreh vissel pipan (bild 120) i samlingar från Perus kust *);
nålen att fästa kvinnodräkten med (bild 130) är till formen
typiskt peruansk, likaså hårutdragaren af silfver, af hvilken
jag dock ej har något exemplar. Mannens festdräkt (bild

i) Serére förekomma fortfarande hos lengua, ashluslay, chiriguano,
chané, churåpa och yuracårc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free