- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
226

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

ERLANI) NORDENSKIÖLD

af detta material tillverka aldrig chiriguano eller chané, men
förvärfva dem däremot ibland genom handeln stammarna
emellan.

Hos chané vid Iiio Itiyuro har jag följt kruktillverkningen.
Leran males och blandas med sönderstött, brändt krukgods,
för att kärlen ej skola gå sönder i bränningen. Lerkärlen
byggas upp på vanligt indiansätt af rullar. Till att släta dem
användes ett musselskal eller en majskolf utan frön, samt
en smal bambupinne. Majskolfven ger paralella, fina ripor’).
Bambupinnen användes äfven vid tillverkningen att mäta med
för att få riktiga proportioner. Därefter torkas kärlen en dag

i skuggan, innan de
brännas. I regel har man blott
ett eller par kärl samtidigt
under arbete.

De gröfre kärlen liksom
alla kokkärl ornamenteras
blott med fingerintryck och
pålagda lerslingor. De finare
kärlen målar man (se tafl. 19).

Med en pensel af agutihår2)
målas ornamenten i hvitt,
rödt, mörkbrunt och svart.
Den hvita färgen är en
jordart (kaolin), de öfriga beredes af skiffer och sandsten.
Man målar på fri hand och ornamenten komponeras ur
minnet och ej efter modell. Ved, majskolfvar och
koex-krement samlas omkring kärlet. Bränslet antändes och
det får brinna med kraftig eld ungefär en kvarts timme
eller något längre, om lerkärlet är stort (bild 122).

Såvida kärlet är måladt, fernissas det med kåda, »tara-

1) Af liknande ripor på lerkärl, som man finner vid arkeologiska
gräfningar, kan man se, att de, som tillverkat lerkärlen, haft majs. Detta
har jag observerat t. ex. på lerkärl från Quatro Ojos i Quebrada del
Toro i norra Argentina

2) Das3rprocta.

121. Lerkärl. Chiriguano.
Caipipendidalen. 1/é.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free