Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L’R INDIANERNAS LIF
279
Argentina och framför allt till, att många indianer ej blott
lämna landet som säsongarbetare utan för alltid.
Vill den bolivianska regeringen göra något för indianerna,
måste den i främsta rummet söka bot för det värsta onda,
nämligen alkoholismen. Det är nämligen en oerhörd skillnad
mellan att dricka maj söl och att dricka brännvin.
En indian, som är drucken af sina inhemska drycker,
är aldrig så begifven på strid och slagsmål, som den där
smakat på de hvites helvetessoppa. Utom att brännvinet
direkt skadar indianernas moral och hälsa, ruinerar det
dem fullständigt. Jag har sett med mina egna ögon, huru
en indian kan gifva bort sin bästa ko för en kagge brännvin.
Husbränneriet är ännu tillåtet i Bolivia. Det borde
förbjudas, liksom äfven att hvem som vill kan hvar och när
som helst försälja alkohol.
Alldeles orimlig är också den bolivianska militärlagen,
som tvingar indianerna att exercera beväring. Det är
visserligen sant, att den mycket sällan tillämpas. När detta likväl
sker oc-h myndigheterna afhämtar en yngling till
militärtjänst, skrämma de ju honom själf och alla andra indianer
i trakten vettskrämda. Det är orimligt att fordra," att
indianerna skola deltaga i försvaret af fosterlandet, innan de ha
samma rätt som andra medborgare och veta, livad som är
deras fosterland.
Det är orätt att begära, att de skola hjälpa till att
försvara Bolivia, att försvara de hvite, hvilka enligt deras
begrepp stulit deras land ifrån dem. Chiriguano och
chané älska äfven de sitt land, men detta fosterland är
blott de dalar och skogar, där deras fäder röjt och deras
mödrar målat lerkärlen till festerna.
Under det utvecklingsskede, som Bolivia nu genomgår,
är det viktigt att taga reda på den indianska arbetskraften
äfven här i chané- och chiriguanoindianernas land.
Trots deras egenartade kultur vågar jag ej hoppas mycket
af chiriguano- och chanéindianernas framtid. De komma
likväl att ingå som ett viktigt element i den mestizras, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
