- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
286

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286

ERI.ANI) NORDENSKIÖLD

bästa paltor ocli fick sandaler på fötterna. Gubbens knän dro
gos upp till hans baka, armarne lades i kors öfver bröstet ocli
hufvudet böjdes ned. Sålunda hopviken stoppade man in honom
i ett stort bärnät, som drogs till hårdt omkring hans kropp.

Gubben skulle nu begrafvas. lians hustru och dotter
ville gräfva ned honom i hyddan, men Yaré sade, att ban
skulle bäras till skogen. Gråtande sökte den blinda änkan
med händerna gräfva en grop åt sin man i hyddan, men
höfdingen var obeveklig. Han och en man till hängde
byltet med gubben på en lång stång, som de buro emellan
sig, för att föra honom till skogen. Utom af dessa tvenne
bestod likprocessionen blott af dottern, som vid en annan
stång ledde sin blinda mor till gubbens graf.

Först tänkte jag följa med, men så tvekade jag.
Människan hos mig tog öfverhand öfver den nyfikne forskaren.
Jag kände på mig, att jag inte ville störa dessa kvinnor i
deras sorg, att jag inte hade rätt att komma springande
med fotografiapparaten.

Af Yaré hörde jag sedan, att gubben sattes ned i en
rund grop med en kalebass vatten i knät. Inget graf märke
visar, hvar ban ligger.

Så snart gubben hade dött, skuro dottern och hustrun
af sig håret, som de brände till tecken på sin sorg.

Det var efter gubbens död dystert i tapietebyn. Ständigt,
särskildt på morgnarna hörde man kvinnornas högljudda
klagan, i hvilken männen ibland deltogo.

Vi kunna vara säkra på, att äfven bland dessa
människor finnas de män och kvinnor, som vandrat hand i hand
bela lifvet, som älskat hvarandra.

Det är den enda gång, jag sett en indian dö.

Tapieteindianernas kultur och språk.

Tapiete tala samma språk som chiriguano, nämligen
guarani. I det föregående har jag berättat om, huru äfven
chané, ehuru af annan ursprung än chiriguano, antagit
deras språk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free