- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
291

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L’R INDIANERNAS LIF 343

genom tecken. Skall han säga t, ex. åtta, gör han det
genom att visa upp åtta fingrar. Han har inga ord, som
beteckna mått, han mäter af måttet med handen eller armen.
Berättar han om djur, skildrar lian med åtbörder ytterst
lifligt djurens rörelser. Han härmar dem med
naturmänniskans skarpa iakttagelseförmåga.

Många gånger har jag i brist på tolk med få ord och
talrika tecken lyckats föra en ganska liflig konversation med
mina vänner indianerna.

Bland indianerna finnas dock, liksom hos oss, personer,
som, tack vare att de äro födda döfva, blott kunna uttrycka
sig genom tecken. Fullt döfstumma liar jag lärt känna hos
två stammar, tapiete vid Rio Pilcomayo och yuraeåre vid
Rio Chimoré. Bland civiliserade indianer har jag också
mött några döfstumma.

Hos tapiete lärde jag känna en döfstum gubbe, som
var intelligent och behandlades väl. Alla förstodo det
teckenspråk, han talade. Bland yuraeåre såg jag tre
döfstumma kvinnor, en mor med sina bägge döttrar. I den
sistnämnda stammen lära flera döfstumma förekomma.

Samtliga tapiete kunde tala med den döfve. Det
teckenspråk, de använde, för att meddela sig med honom, använda
också de, som ha normal talförmåga sinsemellan, då de på
afstånd tyst vilja meddela sig med hvarandra.

I jämförelse med döfstumma hvite i östra Bolivia,
tillhörande den fattiga klassen, syntes mig deras indianska
olycksbroder mera utvecklade och lyckligare, tack vare det
intresse och den vänlighet, som visades dem af deras
omgifning.

Hos tapiete (yanaygua) vid Rio Parapiti var en gosse,
som var från Rio Pilcomayo. Jag frågade honom, om
ban kände Yaré, men han låtsade ej känna till honom.
Då tecknade jag åt honom, såsom jag lärt af den
döfstumme i Yarés by. Gossen började skratta och
blef belt meddelsam. Han tyckte, det var en rolig hvit,
som lärt sig att teckna som en tapiete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free