Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Modernismen i Islam och dess korantolkning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Det är också en väsentligt olika ande, som råder i
reformsträvandena inom de båda lägren. Den
indiska neo-mwᶜtazila karakteriserar sig själv som
representant för en kulturrörelse, den har framkallats
av de idéer, som påträngts den islamiska världen
genom de framträngande européerna. Deras
reformsträvanden stå under den europeiska kulturens
inflytande. De teologiska synpunkterna äro för dem
bisaker med vilka de lätt finna sig tillrätta och som
de behandla på ett föga skrupulöst sätt. Den
egyptiska rörelsen åter står i teologins tecken; den
uppställer sin reformatoriska fordran oberoende av varje
främmande inflytande på grund av teologiska
slutsatser; den yrkar avskaffande av missbruk, icke
emedan de äro kulturfientliga och icke passa för
vår tid, utan emedan de äro islamfientliga och
stå i strid men koranens och den äkta traditionens
anda. Missbruk, som stödja sig på föregivna hadither,
bekämpas med hadithkritik i enlighet med islams
vetenskapliga metod; denna kritik ger dem oftast deras
vapen i kampen mot de rådande teologiska
förhållandena, vilka de brännmärka som det radikala onda
för vilket islam är i fara att falla offer. Härvid
lägga de ständigt stor vikt vid att bevara sin karaktär
av muhammedaner och orientaler, och försmå det
lättsinniga och principlösa efterapandet av den
europeiska kulturen för vars nackdelar och skadliga
följder de varna sina landsmän. De söka t. o. m.
ständigt framhäva islams arabiska grundkaraktär
och vilja bibehålla dess orientaliska prägel, så långt
den låter sig förena med deras teologiska teori. Men
därför kunna vi icke såsom nyligen skett kalla deras
riktning för en förmedlingsteologi. Därtill är den
gent emot alla missbruk allt för radikal. Riktigare
kunde man karakterisera den som kulturwahhabism.
Som den förste upphovsmannen till dessa
strävanden känna vi den märkvärdige avganen Sejjid
Djemāl al-dīn, även bekant som skapare av den
oklara rörelse, som kallas panislamism. Han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
