- Project Runeberg -  I Sverige /
6

(1851) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Wilhelm Bäckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fick henne icke. Så förgingo hundrade år och åter
hundrade igen; skogen var då tjock och tät, ulfvar och
björnar gingo här sommar och vinter; onda röfvare
höllo här hus, ingen kunde finna deras tillhåll; der
borta var det; vid fallet omkring Topp-ön, på Norska
sidan, var deras håla; nu har äfven hon sammanstörtat.
— Klinten derofvan —!”

”Ja, Skräddare-klinten!” ropade alla pojkarne,
”den störtade år 1755.”

”Störtade!” sade mannen, likasom i förundran
öfver att andra än han kunde veta det. — ”Allting
störtar en gång, och skräddaren gjorde det genast.
Röfrarne hade ställt honom uppe på klinten och fordrade,
att, om han ville lösa sig ifrån dem, skulle hans
lösepenning vara den, att han deruppe genast skulle sy en
klädning färdig; han försökte också; men vid första
stynget, just som han drog ut tråden, svindlade han
och föll i det brusande vattnet; och så fick klippan
namnet Skräddare-klinten. En dag fångade röfrarne
en ung flicka, hon förrådde dem; hon uppgjorde en
eld inne i hålan, röken blef synlig, hålan funnen och
röfrarne blefvo fångna och dödade; Tjuffallet heter det
det utanför, och der, nere under vattnet, är ännu en
håla, elfven störtar dit in och vänder kokande tillbaka;
man ser det nog här uppe, man hör det, men det höres
bättre inne under Bergmannens tak!”

Och vi gingo vidare, längs fallet, bortemot Toppön,
alltjemt på prydliga, med sågspån belagda gångar
till Polhems-slussen, en sprängning i fjellet för det
först påtänkta slussverket, som icke kom till stånd, men
hvarigenom konsten skapat det mest imponerande af
alla Trollhättans fall; lodrätt ner i det svarta djupet
faller här det ilande vattnet. Här har man satt berget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isverige/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free