- Project Runeberg -  I Sverige /
30

(1851) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Wilhelm Bäckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ben tvärt derigenom, och så det andra benet, och derpå
halfva professorn, den delen der icke hufvudet sitter;
och, alldenstund huset icke var försedt med vind, sväfvade
benen midt öfver den lilla gummans hufvud, med
hvilket de äfven kommo i mycket nära beröring. Men
nu är taket åter helt, det friska gräset vexer, der
lärdomen sjönk; det lilla lammet bräker deruppe, och
gumman står nedanför i den låga dörren, med hopknäppta
händer, med ett leende kring munnen, rik på
erinringar, saga och sång, rik genom sitt enda lamm,
på hvilket körsbärsträdet strör sina blomblad i den
varma vårsolen.

I denna taflas bakgrund ligger Wettern, den enligt
folktron bottenlösa sjön, med sitt genomskinliga vatten,
sina böljor stora som hafvets, och i stiltje med sin
hägring på den stålblanka ytan. Vi se Wadstena slott
och stad, ”de dödas stad”, såsom en svensk författare
kallat den, ”Sverges Herculanum”, minnenas stad. —
Stugan med torftaket vare den punkt, hvarifrån vi se
de rika minnena sväfva förbi oss, minnen från
helgonakrönikan, konungaboken och kärleksvisan, som ännu
lefva hos den lilla gumman, hvilken slår i dörren till
sitt låga tjell, der lammet går i gräsbete på taket. —
Vi höra henne, och vi se henne, vi gå ifrån torfhyddan
bort till staden, till de andra torftäckla husen, der
fattiga qvinnor sitta och knyppla spetsar, en gång här, i
klostrets välmaktstid, de förnäma nunnornas vidt
beprisade arbete. Hvad allting är stilla, ensamt och
öfvervuxet med gräs här på dessa gator. Vi stanna vid en
gammal mur, redan i århundraden grön af mögel;
derinnanför låg klostret, nu, qvarstår blott en flygel deraf;
i den nu så fattiga trädgården blomstrar ännu S:t Brigittas
lök och andra en gång rara blomster. Der inne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isverige/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free