Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XI.
Stockholm.
Vi kasta runor här på bladet, och från den hvita
grunden uppstiger för dig bilden af Birger Jarls
sexhundraåriga stad.
Ser du, runorna rulla! I den hvitgrå morgondimman
framträda skogbevexta klippor; oräkneliga skaror
af vilda foglar bygga tryggt sina nästen här, hvarest
Mälarens söta vatten störta sig i Saltsjön. Vikingaskeppet
kommer, kung Agne står i framstammen, han
för med sig som byte den finska konungadottern. Eken
hvälfver sin krona öfver deras brudkammare; eken bär
i daggryningen konung Agne hängd i sin långa guldkedja;
detta är brudens verk, och skeppet seglar bort
igen med henne och de räddade Finnarne.
Skyarne jaga förbi, åren jaga såsom de. Jägare
och fiskare bygga sig en hydda; — åter står hon
öfvergifven här, hvarest blott sjöfoglarne hålla till; hvad
är det, som så skrämer dessa tallösa flockar? Måse och
vildand flyga skriande omkring; det hamras och pålas;
Olof Skötkonung låter drifva ned stora timmerstockar
i bottnen; starka jernkedjor fästas öfver strömmen: ”du
är fången, Olof Haraldsson, [1] fången med skepp och
manskap, med hvilket du härjade konungastaden Sigtuna;
ej slipper du ut ur Mälaren!” Det är blott en
natts verk; samma natt, då Olof Haraldsson med jern
[1] Sedan kallad Olof den Helige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/isverige/0070.html
