- Project Runeberg -  I Sverige /
94

(1851) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Wilhelm Bäckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slutligen var det ingen snärt alls och intet skaft heller,
ty skaftet gick efter snärten, eller rättare seglade efter
honom. Vägen var komplett segelbar och gaf en fullständig
idé om begynnelsen till syndafloden. Nu drog
den ena hästkraken för mycket, nu drog den andra för
litet, och så gick svängeln sönder. Heder och tack,
öde! det var en herrlig resetur. Fotsacken bar i sitt
veck en djup damm med utlopp ner åt knäet. Nu
sprang en ”mutter” i vagnen, såsom skjutsbonden kallade
den; nu lossnade någonting på linorna, och bogstycket
tröttnade att hålla längre. Herrliga gästgifvaregård
i Säter, hur mycket mer längtar jag icke nu efter
dig än efter din berömda dal! Och hästarne gingo
långsammare, och regnet föll stridare, och så — —
ja, så voro vi ännu alldeles icke i Säter.

Tålamod, du långbenta spindel, som i förmaket
lugnt spinner din väf öfver den väntandes fot, spinn
mina ögonlock till sömns, lika sagta som hästarnas gång!
Tålamod, — nej, det fanns icke med på vagnen till
Säter. Men dit, till gästgifvaregården vid vägen, nära
till den berömda dalen, kom jag ändtligen mot aftonen.

Och allting flöt om hvartannat der inne på gården
så chaotiskt småtrefligt, spillning och åkerbruksredskaper,
störar och halm; hönsen sutto ursköljda, så att de
liknade skuggor, eller på sin höjd uppspetade hamnar
af höns, och ankorna trängde sig in mot den våta
muren, belåtna med det våta de fått. Hållkarlen var
tvär, pigan ännu tvärare, det var med möda man blef
betjenad af dem; trappan var sned, golfvet ojemnt och
nyskuradt samt ymnigt öfverströdt med sand; luften
var fuktig och kylig; men utanför, knappt tjugo steg
på andra sidan vägen, låg den berömda dalen, naturens
egen trädgård, hvars behag består i löfträd och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isverige/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free