Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XIX.
Vid Siljan.
Vi äro högt upp i Dalarne, vi äro vid Siljan,
”Dalarnas öga”, hvari Soller—ön med sin skinande hvita
kyrka bildar ögonstenen.
Här är vackert vid midsommarstiden. De fjerran
bergen förtona sig så rent blå, solljuset strömmar ut
öfver den klara blanka vattenytan, der stundom öknens
fé, Medelhafvets trollhexa, Fata Morgana, kommer och
bygger sitt luftslott. Genom Siljan, det vet dalbonden,
simmar Necken som en flodhäst med säfgrön manke.
Se ut öfver vattnet, huru båtarne komma med brudfolk
och gäster, med sång och med spel; se uppåt de
närmaste skogsbranterna, hur de rödfärgade trähusen
prunka i solskenet, hur klockorna på getterna pingla,
och sången ljuder full och stark, som vore han blåst
genom luren: ”huja! huja!”
Här är det vackert en sommardag, här är det vackert
vid vintertiden, om än qvicksilfret fryser i den
stränga kölden. Himlen är då här dubbelt hög och blå;
granskogen står grön i den hvita snön. Kolarens eld
lyser derinne; den raska jägaren fäller varg och björn,
och på Siljans is-spegel ila hundratals slädar öfver det
djupa vattnet; rimfrosten hänger i den körandes pels,
i hans mössa och skägg. Se det vid fullmånans glans
och norrskenets röda och blågröna flammor! Träd in
hit i stugan, när elden sprakar i spiseln, och familjen
sitter i en krets framför densamma! Här är trefligt och
godt att vara. Fråga blott dalfolket! Hvart de än må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/isverige/0116.html
