Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 1. Vid Nevas stränder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora Neva-armen — det är det första intrycket man
får af den beryktade Peter-Pavels-fästningsön i
Petersburg. Och såsom en glänsande fyrbåk lyser på
långt håll den höga, smala tornspiran på
fästningskyrkan.
Det ligger onekligen något ominöst dystert däri
att de ryska imperatorerna till sin sista hviloplats
utsett ett häkte för politiska förbrytare. Ty något
annat än en rysk bastilj har denna holme aldrig
varit. I de små cellerna, som delvis ligga under
vattenytan, hafva de skyldiga och oskyldiga
fångar försmäktat, som vågat lif och allt i sin kamp
mot tsardömet. Och endast en par stenkast från
dem sofva deras tilltänkta offer sin eviga sömn.
Alexander II, som minst af alla tsarer förtjänt en
blodig död, fann ock sin slutliga fristad midt ibland
dessa fanatiska frihetsvänner, som i sin hetsighet
och förblindelse åstadkommo en verkan, rakt
motsatt till hvad de eftersträfvade.
Utvändigt är kyrkan stillös och ful, med
undantag af den smäckra guldspiran. Men invändigt är
hon vacker, ty hon är icke blott prydd med guld
och helgonbilder, utan ock med palmer och
lefvande blommor, som omkransa kejsarsarkofagerna.
Och äfven de äro vackra i sin likformiga enkelhet:
höga marmorkistor med järnstaket omkring, men
utan prålande inskrifter eller onödiga reliefer.
Här hvila alla ryska kejsare så när som på
tsar Peters obetydlige sonson, Peter II, hvilken fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
