Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 2. Påsknatt på Kremlj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
metropolens relativt större beroende af de centrala
regeringsmyndigheternas och polisens godtycke.
Andra hufvudstäder lägga ned millioner på sitt
lokala försvar. Moskva, som dock alltid skall
förblifva en rysk hufvudstad, hvad den morske, sprättige
»Piter» än må säga, har ej en enda skans eller ett
batteri till sitt försvar, ty Kremljs krenelerade murar
äro nu mera blott en historisk dekoration och dess
kanoner duga knappast till sådana saluter, som
Peter-Pavelfästningen vid vattenvigningsfesten på nyåret
aflossade mot Vinterpalatset. Men ändå har Moskva
redt sig förträffligt allt efter den svensk-polska
ockupationen under anarkien 1606—1613. Napoleon I
gjorde visserligen som bekant ett förtvifladt försök att
bli herre öfver den ofattbara staden och hade glädjen
att se sina nådiga hästar spisa rysk hafre bland
Himmelsfärdskatedralens helgonskrin, men detta
hästfoder blef honom ju ganska dyrt.
Nedanför Kremlj, de ortodoxa slavernas
Kapitolium, slingrar sig den smutsbruna Moskvafloden och
försvinner i ett kaos af hvita, röda och gröna hus,
bland hvilka otaliga kupoler sticka upp. Det ofta
missbrukade ordet otalig är här verkligen på sin
plats. Den ryska folktron anslår summan af Moskvas
kyrkor till 40 sinom 40; den mindre fantastiske
Bædeker prutar visserligen ned siffran till 400, men
det är vackert så i en stad, där 35 % af
befolkningen äro analfabeter. Stockholm borde enligt
samma befolkningsproportion ha mer än hundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
