Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 3. Byråkrati och själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekantskap med åtskilliga språk- och
litteraturforskare — att särskildt nämna »Petersburgs Gaston
Paris», den lärde veteranen Lamanskij — hvilka med
sin höga bildning förena denna synnerliga
personliga älskvärdhet, som man finner just bland fina
ryssar. Men huru oförvitliga och dugliga dessa
professorer än må vara, äro de dock endast ett
försvinnande fåtal, och i sin helhet är
professorskollegiet betydelselöst, svagt och af vanans makt mer
eller mindre servilt. Dekaner och rektorer tillsättas
uteslutande efter regeringens önskan, och vid
besättandet af katedrarna är det i vanligaste fall —
särskildt inom de humanistiska facken — icke den
vetenskapliga meriten, som afgår med seger, utan
det politiska sinnelaget, som mer eller mindre
kompromissar med sin öfvertygelse.
Detta omdöme kan synas hårdt mot de många
enskilda undantagen, men de upphäfva icke regeln.
Folkupplysningsministern har varit underordnad den
ständige och oansvarige »ecklesiastikministern»
Pobjedonostsev, och den praktiska folkbildningen
har sällan varit det bestämmande vid
ministerpostens besättande, t. ex. då en gammal uttjänad
militär (krigsministern Vannovskij) ansågs kompetent
att lösa den brännande skolfrågan! Kejserliga
vetenskapsakademien, som i sin krets räknar så många
utmärkta män, måste gång på gång tåla
byråkratiskt öfversitteri. Behöfver det erinras om att den
nyligen aflidne professor Pypin, en af Rysslands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
