Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 3. Byråkrati och själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representativa ansatser och tjänade endast till att draga
de byråkratiska banden ännu stramare. Alexander
I:s konstitutionella ungdomssvärmerier gingo upp i
rök, och under Alexander III var ordet zemskij
sobor faktiskt förbjudet af censuren, tills det nu
lösts af hans son, som trott sig kunna afvärja
stormen genom trollformeln »Gosudarstvennaja duma»,
likasom hans stamfar för 250 år sedan...
Om den faktiska betydelsen af zemskij sobor
har man tvistat mycket i den ryska historieskrifningen.
De ideellt fantiserande slavjanofilerna, med Konst.
Aksakov i spetsen, hvilka beundrade allt, som
rörde Rysslands s. k. forntid, sågo i zemskij sobor
ett ursprungligt, rent uttryck för den nationella,
enhetliga statsidén, en harmonisk förening af regering
och folk, styrelse och samhälle, ett oupphinneligt
ideal för västerlandet med dess konstitutionella
vrångbild och partikif.
Denna öfverdrifna, falska teori, som omfattades
af historikerna Pavlov, Stjapov och Bjeljajev,
krossades obarmhärtigt af den framstående S. M. Solovjev,
som påvisade, att zemskij sobor ingalunda stod i
något samband med de gamla »republikernas» vjetje
(folkförsamling), utan var byggd på moskovitiska
principer och alls icke gaf uttryck för folkviljan.
Ännu längre i sin kritik gingo Tjitjerin och
Kostomarov, som förnekade all karaktär af verkligt
samhällselement i zemskij sobor. Det moskovitiska
tsardömet, som utbildade sig på asiatiskt manér, lämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
