Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 7. »Det tredje riket»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverskattade Nadsons[1] veka manér, men blef i
slutet på 80-talet anhängare af Nietzsche och
framträdde i kraftig opposition mot det »kälkborgerliga»
samhället, ehuru ur en helt annan synpunkt än
Gorkij, i det att han starkt framhöll det ästetiska
momentet och häfdade intelligens-aristokratiens
öfverhöghet. Hans poesi förråder vida mer reflexion än
omedelbar känsla, och den skapande fantasien hämmas
något af den ofantliga beläsenheten. Och just
därför att hans ämnessfär är så rik, har stilen blifvit
något ojämn och kan ej alldeles fritagas från en
viss förkonstling eller effektsökeri.
Däremot är han lyckligtvis icke upphofsman till
en vanvettig bok, som också har författarenamnet
Merezjkovskij på titelbladet: »Det jordiska paradiset
eller En dröm i vinternatten, sagoutopi från det
tjugusjunde århundradet». Författaren af detta
tråkiga och osmakliga verk är hans bror Konstantin
Sergejevitj. Utkommet i Berlin på ryska, är det en
halft novellistisk, halft filosoferande omklädnad i
rysk dräkt af lycksalighetsteorier enligt Nietzsches
och Buddhas recept (500 sidor!) och har den utopiska
samhällsromanens alla svagheter och ledsamheter,
från hvilka icke ens en Anatole France kunnat gå
fri. Den ryska censuren lär nog ej på länge släppa
in detta ofarliga monstrum i Ryssland. Men en
förkortad tysk öfversättning har redan sett trycksvärtans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
