Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 7. »Det tredje riket»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgörande sista länken i den världshistoriska trilogien
om Krist och antikrist.
Julianus Apostatas märkliga karaktär är som
enkom skapad för ett sådant ämne, och han har ju
redan varit hjälten i snillrika idédramer, främst
Ibsens »Kejser og Galilæer», som utan tvifvel påverkat
Merezjkovskij — en mängd detaljer äro lånade från
norrmannen, därest de ej härflutit ur gemensamma
källor. Den polske försoningsskalden Krasinski sökte
i »Irydion» poetiskt ombilda den stora
brytningskam pen i polsk anda, och äfven »Den siste atenaren»
af Viktor Rydberg och »Quo vadis?» inbjuda till
jämförelse med den ryske Julianus. Både ryssen och
polacken äro lika sakkunniga och briljera med
historiska detaljer. Men under det att Sienkiewicz
synes mig öfverlägsen såsom harmonisk konstnär
med sin eleganta, jämna berättartalang, är
Merezjkovskij mer subjektivt djup och originell.
Likasom Ibsen dröjer Merezjkovskij med
förkärlek vid den hedniske fritänkaren Maximus, genom
hvilken han uttalar sin egen uppfattning af den
sentimentale, vankelmodige Julianus: »Du var ej
mannen, som kunde låta den fjättrade titanen och
den korsfäste frälsaren uppgå i en ny enhet. Den,
som skall göra detta, varder kommande såsom en
förstörande och allt upplysande blixt. Men du skall
ej förgätas, änskönt du skall förbannas såsom en
mot Gud upprorisk affälling med söndersargadt hjärta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
