Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 7. »Det tredje riket»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutmål i »stillhetens strandlösa förtviflan», men
inom honom ljuder alltjämt ett mumlande knot af
något hemlighetsfullt och evigt, hvari både glädjens
och lidandets toner förstummas. Och om nu både
önskningar och sträfvanden och lidelser äro
gagnlösa, och om allt jordiskt är intigt och flyktigt som
skum på oceanens vågor, finnes det endast ett medel
till den enda negativa lyckan: nirvana. Skalden
känner sig endast då relativt lycklig, när han kan
söfva sig själf och får glömma allt. Men bakom
lurar ändå fruktan för ett återuppvaknande.
Det poetiska språk, hvari Baljmonts dunkla
stämningar och fantasier äro klädda, är bedårande
skönt. Och ändå lämnar innehållet läsaren ofta kall
— icke blott på grund af dess abstrakta töcknighet
och hopandet af besynnerliga bilder, utan just därför
att den omedelbara känslan kväfves af den mäktiga,
halft filosoferande reflexionen. Hans ovanliga
beläsenhet i förening med stor beresthet har ock, liksom
fallet är med Merezjkovskij, något hämmat den
naturliga ursprungligheten, och ett djupare rotfäste
i den ryska jorden kan en sådan subtil diktning à
la Baudelaire och Nietzsche näppeligen hafva. Hans
släktnamn pekar ock tydligen på ett exotiskt ursprung,
måhända spanskt-judiskt (Belmonte). Den ryska
stämningen lider ock betänkligt, då man t. ex. midt
i en af hans dikter med rysk rimflätning stöter på
Flaubert’s vers:
»L’idée pure, l’infini, j’y aspire, il m’attire»...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
