Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 8. »Barfotingarnas värld»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
märkliga bidrag till det ryska själslifvets och
samhällets historia och vittna på samma gång om hans
konstnärliga talang. Veresajevs tre band berättelser
äro också fina själsstudier, som visserligen icke
sakna det sjukligt pessimistiska grunddraget, likasom
hos hans aflidne yrkesbröder läkaren Anton Tsjechov,
men det hvilar något både varmt och förnämt öfver
denna tungsinta realism, hvari man tycker sig känna
en fläkt af Turgenevs ande. Veresajev har såsom
militärläkare deltagit i det östasiatiska fälttåget, och
man har all anledning hoppas att såväl läkaren som
novellisten hemför högst intressanta stoff för nytt
författarskap.
Den andre är en medelålders skolföreståndare i
Petersburg Fedor Kuzmitj Teternikov, i ryska
litteraturen känd under namnet Fedor Sologub. Ehuru
han såsom poet snarare tillhör den »symbolistiska»
riktning, som representeras af Merezjkovskis grupp,
närmar han sig Leonid Andrejev i den skarpa
själsanalysen och i sin pessimistiska samhällsåskådning.
Han sysslar gärna med dödens problem, men döden
innebär ej för honom ett mörkt kaos såsom för
Andrejev, utan en omedveten förlösning från lifvets
gruflighet. Sologubs filosofiska och ironiska
»Sagobok», som utkom 1904, väckte mycket uppseende
genom den fina satiren, den originella uppfattningen
och den äktryska tungsintheten. Men ännu mer har
han gjort sig bemärkt genom den likaledes i fjol
utgifna berättelsesamlingen »Dödens gadd», hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
