Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 9. Rysk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta sammanhänger kanske med grundfelet i
Rysslands utveckling öfverhufvud: brist på verklig
historia, på nationell tradition. Den ryska
konstakademien var ju ursprungligen en allt igenom
importerad vara, som ej fick nationell färg förr än
Ivanov, Kramskoj, Rjepin, Makovskij — för att blott
nämna några namn — gåfvo den ryska konsten en
viss karaktär. Några af dessa konstnärer verka
kanske mer genom själfva ämnena än genom den
konstnärliga formen; men säkert torde vara, att den
nationella inspiration, den ryska själfullhet, som
satte penseln i deras hand, svalnat och förflackats
hos det nya släktet.
Sådant var åtminstone mitt intryck af k.
konstakademiens vårutställning i det gamla palatset på
Vasilij Ostrov. Den inrymde 320 oljefärgstaflor af
116 konstnärer, samtliga helt visst okända i Sverige.
Hufvudsakligen var det porträtt och landskap, de
senare afgjordt bättre, helst i återgifvandet af
förvårens fina ljusskiftningar. Men allt sådant där kan
man få se på hvilken medelmåttig utställning som
helst, och där konstnären vågat sig på något friare
ämne, har utförandet blifvit lika matt som fantasien,
t. ex. då en viss K. Feldman under rubriken »Blad
och rötter» målat en dubbelbild, framställande
kontrasten mellan det soliga, sorglösa lifvet på en
oceanångares salongsdäck och det svettiga, sotiga
slafgörat i maskinrummen, eller då G. G. Schmidt
(ett lika oryskt namn!) söker gifva en »realistisk»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
