- Project Runeberg -  Jerusalem /
146

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - Ingmars brev

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Är det hon, som vill skiljas?

— Ja, sade Ingmar, det är hon, som vill skiljas.

— Om du hade varit sådan mot henne, som du hade bort
vara, så hade hon inte begärt skilsmässa, sade Karin häftigt.

Karin grep hårt om armstöden på länstolen. Hon var
mycket upprörd. Det märktes mest därpå, att hon nu började
tala om Halvor.

— Det är väl, att far och Halvor är döda, så att de
slipper vara med om detta, sade hon.

— Ja, det är gott för alla, som är döda, sade Ingmar.

— Och nu är du här för Gertruds skull! utbrast Karin.

Ingmar svarade inte, han endast böjde på huvudet.

— Jag undrar inte på att du skäms, sade systern.

— Jag skämdes mer den dagen, då det var auktion på
Ingmarsgården.

— Vad tror du folk ska säga om detta, att du far och
friar till en ny, innan du har fått riktig skilsmässa från
den förra?

— Det var ingen tid att dröja, sade Ingmar saktmodigt,
jag fick lov att fara hit och ta hand om Gertrud. Det kom
brev till oss där hemma om att hon höll på att bli tokig.

— Inte behövde du göra dig besvär med detta, sade
Karin häftigt, här finns nog de, som tar bättre vård om
Gertrud, än du kan.

Det blev tyst en stund, så steg Ingmar upp.

— Jag hade väntat mig en annan utgång av det här
samtalet, sade han och lade nu in så stor värdighet i sättet, att
Karin ovillkorligen kände en liknande vördnad för honom,
som hon hade känt för fadern. Jag har gjort stor orätt mot
Gertrud och mot Storms, som har varit som far och mor
för mig. Nu trodde jag, att du skulle vilja hjälpa mig att
göra det onda ogjort.

— Du vill väl göra ont värre, då du överger din lagvigda
hustru, sade Karin häftigt. Hon sökte hålla sin vrede vid
liv med onda ord. Hon hade börjat frukta, att Ingmar skulle
förmå henne att se saken på hans sätt.

Ingmar svarade inte på talet om hustrun, han sade endast:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free