- Project Runeberg -  En Communist /
27

(1866) Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

orden ur Assessorns mun ! Och det är väl för sent
att tänka på att dragga nu (snyftar). De oskyldiga
kräken ! De lefde yisst aldrig som hund och katt
tillsammans

Stofilius (rörd). Vi ska’ skaffa oss ett par an-
dra, min flicka, när yi komma ner till bror min, och
brorsons bröUopp är förbi.

Henrik (frimodigt). Topp, min goda farbror!
Jag skall skaffa er dem. Det är väl den minsta er-
sättning jag kan ge Er, for allt Ert lidande i dag.
Var inte ond på mig, min hedersfarbror!

Stofilius. Farbror?!

Henrik. Ja, jag är Henrik Stofilius, kompagnon
till min far, Andreas Stofilius! Jag hade lofyat att
kurera min älskade, men litet sinnessjuke, farbror!
Och jag har gudskelof kunnat ärligt hålla ord. Ni
känner inte mera igen lilla femåringen, som alltid fick
nypa Er i Qäsan, och som hade sina tennsoldater på
högvakt i era stora galoscher.

Stofilius (gladt). Är det du — (byter ton i
allvar). Är det du din tjufpojke? — Nå, men förgift-
ningen?

Henrik. Ett nödvändigt skämt, litet konstig le-
monad. Jag har min båt bakom pilbuskama der nere,
och har kommit in genom fönstret.

Stofilius (sårad). Min kära Henrik! Det var
ett opassande och elakt gyckel, och det har inte bo-
tat mig. Tvertom ! Anna Greta ! . . .

Anna Gbeta. Ja, jag far med återbud; jag gif-
ter mig inte for andra gången.

Henrik. Men det skall bota er, min älskade
farbror, ty ni skall snart med öppnade ögon se huru
ert varma menniskoälskande hjerta lockat i snaran
ert kloka hufvud. Professor Montdidier, ert ideal,
som ni i era bref så förgudat, var en snillrik skälm,
en förrymd kammartjenare, som blifvit arresterad i
New- York.

Anna Greta. Ja, sa’ jag inte det, när jag fick
se hans markattspantalonger, att di voro gjorda for
snedsprång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jjencommun/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free