Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ärter; betala det iifriga efter gångbart pris, eller köpa i Nora stad, der hvarj
lördag är betydlig tillförsel af spanmål m. m. — Smedernes arbetslön 16 sk. pr skepp
ordinarie jern, hvaraf finare sorter smides för det mesta. De erhålla’ för ’öfverjern
inberäknadt 8 procent på 100 skepp. 3Vsrdr, och livad deröfver stiger 8V3 rdr skepp-.del
För öfverkolen, dé Törsta 100 läster på årssinidet 16 sk. pr läst samt för de öfrigi
34V3 sk. dito. Öfveriernet stiger vanligen öfver 10 procent samt kolen till 150 ä 20(
läster. Smederne åtnjuta bergsel, samt hålla sig temligen skuldfrie. — Dagsverke
utgöres af dagkarlarne för 5 Vs sk. med Vs minskning till de s. k. häsltorparne, son
för dragare beräknas ä 2 2/3 sk. pr dag.“
All malm- och lackjernsfrakt “verkställes med egne bönder och torpare
hvilka ock utföra en del af stångjernet, som efter omständigheterna föres antingei
till Stockholms eller Göteborgs vägar. I förra fallet sändes det stundom på Örebr
6 mil för 16 sk. forlön till egne och 40 sk. ä 1 rdr pr skepp, åt stundom tillitad’
fremmande körare, eller ock först på Nora, derifrån det sedan afgår med logde for
bönder till Arboga våg, då hela landsvägen blir 7 Vs mil och forlön proportionerli
emot vägens tillökte längd, men sjöfrakten sedermera från Arboga lindrigare oc
mera skyndsam än från Örebro. — När stångjernet skall afgå till Göteborg forslas de
först vintertiden på Kristinehamn 5 Vs mil.“ —
“Malmbokningen göres af eget folk lör 22/3 ä 3*/s sk. pr tunna, med
någon förhöjning till främmande. Kolen, framkörde, kosta till underhafvande 8ä 1
sk. pr läst allt efter vägens längd med någon förhöjning vid förefallande svårighete
samt lijelp till kolbottnars anläggning. Såsom skatt lemnas af visse åboer i Skär
hyttan, torpen Kröket och norra Smällfallet inalles 200 läster kol, hvarförutan åboern
vid Kröket och Höjden utgöra 107 irie dagsverken om året. Alla öfriga tjenstbarhe
ter betalas .till underhafvande efter ofvan antecknade priser; men äro de fieste a
dem uti mer och niindre skuld. De utgöra i allmänhet icke annan skatt för sin
lägenheter, än genom den mindre betalning, för hvilken de verkställa kolning, körs
lor och annat arbete, hvaremot de åtnjuta viss spanmål för underpris.“
Tackjernslillverkningen på brukels andelar (^) i
Greksåsars masugn uppgifves på de 10 förutgångna åren hafva
utgjort mellan 630 och 800 skepp., med cirka 13 skepp, om
dygnet och en kolåtgång af 18 tunnor samt en tillverkningskoslnat
af 2 rdr 30 sk. 3 rst pr skepp. “Greksåsars masugn är
belägen f mil söder om Sladra invid samma der förbigåendi
landsväg, deråt lackjernet föres, för att vidare transporteras til
Finna hammar, dit icke tinnes brukbar körväg öfver marken
utan varder lackjernet dit och stångjernet derifrån sommartidei
transporteradt på båt, öfver Grecken mil, hvilket sker så
mycket beqvämare, i anseende till in- och utiastningen vid bruket
som smedjan med jernbodcn äro belägne invid sjöstranden, ocl
jernbåten lägger direkte intill bruksbacken. — Af
bruksbygg-naderne är smedjan timrad pä stenfot under brädtak. och met
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
