Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det vore dock ett misstag att antaga, det Ordin
konsekvent vidhåller sin mening, att Ryssland år 1788,
ehuru större delen af dess krigsmakt var bunden af
kampen mot Turkiet, varit i stånd till en energisk
krigföring i Finland. Då det går ihop med hans
afsigter, skyr han ingalunda att tala om den farliga
ställning, hvari kejsaredömet befann sig. Så t. ex.
på ett ställe (I, 182), der han söker urskulda Katarina
för att hafva trädt i förbindelse med en grannmakts
upproriska undersåtar. Till hennes försvar anser han
kunna anföras hennes egenskap af den anfallna och
Rysslands dåvarande svåra läge. En ytterligare
urskuldande omständighet föreligger enligt hans påstående deri,
att Katarina dock i sitt inre hyste förakt för
Sprengtporten och hans medbrottslingar. Såsom sin egen
mening tillägger Ordin, att de konfedererade i sjelfva
verket måste föraktas af hvar och en, som bevarat
ren känsla och sundt förstånd. Den moral, som
förestafvat detta omdöme, skulle förtjena all aktning, om
den verkligen vore allvarligt menad. Men huru tro
derpå i ett arbete, som har till sitt yttersta mål att
visa, det de heligaste förpligtelser, högtidligen
öfvertagna af Rysslands monark för sig och sina
efterträdare, ega ingen bindande kraft? Må vi emellertid
härvid lemna författarens egna omdömen i sitt värde och
endast fästa oss vid den färgläggning, han ger åt
kejsarinnans handlingssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
