Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva inhemtat konsten att undansnilla publika medel.
I reskript af den 14 september 1788 gl. st. hade
nämligen kejsarinnan anbefalt grefve Mussin Puschkin att
genom Sprengtporten låta tillställa baron Hastfehr, en svensk
officer, som förklarat sig villig att medverka till
Finlands afskiljande från Sverige, en första belöning af
500 eller 1,000 dukater. Ur ett bref af Hastfehr till
Sprengtporten synes emellertid framgå, att den
förstnämnde icke erhållit några penningar. „Månne
Sprengtporten behållit dukaterna för egen räkning? Det finnes
inga faktiska bevis för ett sådant påstående, men
Sprengtportens gränslösa oordentlighet i affärer — — skänker
detta antagande en viss möjlighet". (Ordin, I,
242—243). Må vi åter se efter, hvad akterna härom
förtälja.
Alldeles riktigt: i reskriptet af den 14 september
befaller kejsarinnan att gifva åt Hastfehr 500 à 1,000
dukater, och ur ett bref af Hastfehr till Sprengtporten,
dagtecknadt Heinola den 16 oktober, framgår såsom
icke endast troligt utan fullt säkert, att penningarne
åtminstone icke då ännu voro öfverlemnade. Men brefvet
innehåller dessutom något annat till saken hörande. Det
visar sig, att Hastfehr räknat på att kejsarinnan icke
blott skulle skänka honom en mindre summa penningar,
utan betala alla hans skulder — han var veterligen
ruinerad — samt att han, då detta icke skedde, vägrade
att mottaga de penningar, Sprengtporten upprepade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
