Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
propositioner, hvilka borde ständerna föreläggas. Till allt detta
var naturligtvis någon kunskap om grundlagens bud
och i Sverige häfdvunna riksdagssedvänjor af nöden.
Derför hade också baron Mannerheim redan i
december på grefve Saltikoffs begäran inlemnat en kort
beskrifning om tillgången vid de svenska riksdagarne
äfvensom öfver monarkens och ständernas
grundlagsenliga rättigheter. Senare utarbetade Rehbinder och en
vid utrikesministeriet anstäld tjensteman Buck, hvilken
gälde såsom kännare af svensk statsrätt, vidlyftigare
relationer öfver hithörande förhållanden, hvarför
således Speranski vid tiden för Borgå landtdag egde en
öfverblick af det väsentligaste i den svensk-finska
författningen.
Det är obestridligt, och undgick hvarken
Speranskis eller dåtida finnars uppmärksamhet, att åtskilliga
stadganden i sagda författning icke mera hade sin
tillämplighet under Finlands förening med Ryssland. Helt
naturligen uppstälde sig derför frågan, huruvida
kejsaren borde förelägga ständerna förslag om
nödigbefunna förändringar i landets grundlagar eller icke.
Nästan alla de personer, som inför Alexander eller
Speranski yttrade sig härom, afrådde emellertid på det
bestämdaste från hvarje steg i dylik riktning, medan
kriget ännu fortgick. Så Sprengtporten, så
Mannerheim och likaså äfven baron De Geer, hvilken såsom
utsedd landtmarskalk deltog i förberedelserna till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
