Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett af de skäl, med hvilka Ordin redan inledningsvis
vill försvaga intrycket af kejsarens försäkran är det, att
hvarken Alexander eller hans ryska rådgifvare egt någon
„ens ungefärlig kännedom" om innehållet af Finlands
grundlagar och de finska ståndens privilegier. (II, 300,
315). Och dock känner och delvis t. o. m. refererar
Ordin Mannerheims, Rehbinders och Bucks relationer om
riksdagens sammansättning samt monarkens och
folkrepresentationens rättigheter. På ett ställe, der han synes
böjd för det medgifvande, att kejsaren möjligen genom
sagda relationer erhållit någon aning om landtdagens
statsrättsliga ställning, skyndar han sig att tillägga (II,
299): „Men ett kan man med visshet säga, att alla
de memorial, som förelades kejsar Alexander till
upplysning, såsom till exempel Mannerheims bref till
Saltikoff, Rehbinders och Bucks relationer, med lätt hand
gledo öfver eller lemnade oomnämnd den kungliga
maktens rättslöshet". Alldeles riktigt: härom var och härom
kunde det icke vara fråga af det enkla skäl, att hvarje
tal om rättslösheten af den konungamakt, som var fotad
på Regeringsformen af år 1772 och Förenings- och
Säkerhetsakten af år 1789, hade varit en orimlighet.
Men att monarkens makt äfven enligt dessa lagar var
underkastad konstitutionella inskränkningar, finnes i
ofvananförda memorial tydligen angifvet. Så t. ex.
yttrar Mannerheim: „Utan ständernas samtycke kan
suveränen ej vidtaga någon förändring i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
