Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin giltighet. Så är t. ex. förhållandet med det
formulär till konungaförsäkran, som i Sverige antogs vid
riksdagen 1778 och hvars ordalydelse han aftrycker
såsom nedsättande för hvarje rysk monark (II, 352, och
bilagorna II, 47). Redan vid Gustaf IV Adolfs
kröning kom detta formulär endast i modifierad form till
användning. Sådant är emellertid af jemförelsevis mindre
vigt, ty onekligen innehöllo grundlagarne i Sveriges rike
1809 bestämningar, hvilka omöjligen kunde gälla i
Finland efter detta lands förening med ryska riket. Härtill
hör bestämningen i § 1 R. F. 1772, att monarken skall
bekänna sig till den lutherska läran, likasom äfven § 3
i samma regeringsform, som föreskrifver: „Med
succes-sionsordningen till riket blifver alldeles vid
arfförenin-gen, såsom then år 1743 i Stockholm gjord och
vidtagen blifvit —.u Att stadganden af denna art ipso
facto genom Finlands afskiljande från Sverige blifvit
upphäfda och att äfven Finlands ständer genom att hylla
Rysslands kejsare såsom Finlands storfurste erkänt denna
grundlagsförändring, var naturligtvis redan 1809 klart
för enhvar, utan att någon före Ordin (H, 315, jfr II,
337) fallit på det orådet att citera sagda paragrafer
såsom bevis på att den svenska författningen vore vare
sig möjlig eller omöjlig i Finland.
Det är icke stadganden af denna art, som vållat
svårigheter vid bestämmandet, hvad som härstädes efter
år 1809 varit gällande lag. Orsaken är en annan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
