Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - I. Religion och moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket förhållande står jag till det oändliga
världsaltet?»
Enligt Tolstoys uppfattning framträder detta
förhållande i trenne hufvudformer eller
utvecklingsstadier: 1:a) det ursprungliga eller hedniska,
som förlägger lifvets mening och ändamål till det
individuella goda, till jagets lycka och välgång;
2:a) den samhälleliga kulten, som fordrar, att den
enskilde skall lefva och uppoffra sig för det
allmänna (familjen, rasen, staten), och 3:e) den
sant kristliga eller gudomliga religionsformen,
som förlägger lifvets mening i att »förvärkliga
guds vilja», d. ä., den gudomliga kärlekens lag.
Tolstoy tror, att mänskligheten f. n. håller
på att inträda i det sista eller det sant kristliga
religionsstadiet, där lifvets mening skall förläggas
till fullgörandet af guds vilja, som är den eviga
kärlekens grundlag.
Grundelementen till denna religion finner
han hos pytagoréerna, esséerna, egyptierna,
perserna, judarna, braminerna, buddisterna, och dessa
grundelement framträda i utvecklad form i Jesu lära.
Hvarje människa måste hylla någon af dessa
tre religionsformer. »En människa utan religion
är lika otänkbar som en människa utan hjärta.»
Det är icke vetenskapen utan religionen, som
bestämmer människans förhållande till världsalltet,
ja, vetenskapen fordrar en religiös uppfattning
af lifvet som utgångspunkt för sitt
forskningsarbete.
Religionen består sålunda i människans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
