Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - II. Leo Tolstoy och den sociala frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behof i ett af kapitalismen, konkurrensen och
nöden fjättradt samhälle. Men inga statistiska
uppgifter kunna visa, huru många och hvilka
föremål erfordras för att tillfredsställa människornas
behof i ett sådant samhälle, där
produktionsverktygen tillhöra samhället själf, d. v. s., där
människorna äro fria».
»Behofven i ett dylikt samhälle äro omöjliga
att bestämma, emedan dessa behof alltid skola
blifva oräkneliga gånger större än möjligheten
att tillfredsställa dem. Hvar och en kommer att
vilja ha allt, hvad endast de rikaste kunna hafva,
och därför gifves ej den ringaste möjlighet att
bestämma mängden af de för ett sådant samhälle
behöfliga föremålen».
»Huru skall man dessutom kunna
åstadkomma enighet bland människorna i fråga om
arbetet vid tillverkningen af de föremål, hvilka
somliga anse nödvändiga och andra onödiga eller
t. o. m. skadliga?»
»Om det skulle visa sig, att det för
tillfredsställandet af samhällets behof fordrades, att hvar
och en skulle arbeta, låt oss säga, sex timmar
om dygnet, hvem skulle då i ett fritt samhälle
kunna tvinga en människa att arbeta dessa sex
timmar, då hon vet, att en del af tiden går åt
att förfärdiga föremål, som hon anser onödiga
eller t. o. m. skadliga?»
»Det lider intet tvifvel, att man under den
nuvarande samhällsordningen med stor
kraftbesparing, tack vare maskinerna och framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
