Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - II. Leo Tolstoy och den sociala frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men äfven om man skulle finna ett medel
att förmå alla att samtycka till att förfärdiga
vissa föremål — ehuru intet sådant medel finnes
eller kan finnas, utom tvång — hvem kan i ett
fritt samhälle utan kapitalism, utan konkurrens,
utan marknad, där förhållandet mellan tillgång
och efterfrågan regleras, bestämma, på hvilket
föremål man förnämligast skall rikta sina krafter
— hvilket man skall förfärdiga först och hvilket
sedan? Skall man först bygga den sibiriska
järnvägen och befästa Port Arthur och sedan utstaka
nya landsvägar genom by-kretsarne, eller tvärtom?
Hvilket skall man först sätta i värket —
elektrisk belysning eller bevattning af åkrarna? Och
dessutom framställer sig en under förutsättning
af arbetarnes frihet olöslig fråga: hvilka skola
förrätta grofarbetet? Alla skola gifvetvis finna
det behagligare att syssla med vetenskaper och
konst än att vara grufarbetare eller
renhållningshjon. Huru få människorna ense om denna
arbetsfördelning?»
»På dessa frågor kan ingen statistik gifva
svar. På dessa frågor gifves endast ett teoretiskt
svar, nämligen, att det kommer att finnas
personer, som skola hafva makt att ordna allt detta:
några skola lösa dessa frågor, andra skola
underordna sig dessa».
»Men utom produktionsspörsmålet och
arbetsvalet uppstår, sedan produktionsverktygen
kommit i allas händer, ännu en ytterst viktig fråga,
nämligen om den grad af arbetsfördelning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
