Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - III. Om konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vissa yttre tecken och bilder, de känslor, som hon
erfarit, så att hennes likar genomträngas af samma
känslor och genomlefva dem.
Denna uppfattning af konsten står i full
öfverensstämmelse med Tolstoys lifssyn och alla
hans nya idéer.
Konsten är alltså, enligt Tolstoy, hvarken
ett uttryck af någon mystisk skönhets- eller
gudsidé, såsom metafysikerna säga, ej heller någon
lek, hvarpå människan använder sitt öfverflöd af
energi, såsom de naturalistiska skönhetslärarne
förkunna, ej heller rätt och slätt ett medel att
förnöja, utan ett medel till att förena människorna
i samma känsla, och just därigenom är konsten
oundgängligt nödvändig för det mänskliga lifvet
och för mänsklighetens framåtskridande på den
goda vägen till den sanna lyckan. Konsten är
ett organ för mänsklighetens lif, som genom
känslan för samvetets talan. Konsten bör
därför, tillägger Tolstoy, vara tillgänglig för alla.
För att vara verklig konst måste konsten
framför allt vara begriplig, d. v. s., den måste gifva
intryck och öfverföra förnimmelserna, vare sig
sanna eller falska. Kan den ej detta, då är den
ej värklig konst »Den sanna och goda konsten,
säger Tolstoy, kan vara ofattlig för en trängre
krets korumperade personer men icke för det vida
öfvervägande flertalet okonstlade människor». Att
säga, att ett konstverk är godt, och på samma
gång påstå, att det ej är begripligt för den stora
massan, det är detsamma som att påstå, att ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
