Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Nå, aldrig har jag då sett någonting så
knepigt", sade Mari.
Själfva Svante måste tycka, att det var
vackert. Han visste inte riktigt, om det var för
kransens skull eller för att Gretas ögon strålade
så klara och ifriga — eller att hon var så röd
af brådskan — eller för att håret knollrade sig
af värmen, men han tyckte, att han hade en bra
söt syster.
"Nu drar vi fram den där stora karmstolen
framför bordet, så att patron kan sätta sig och
se på ståten", sade Greta. uAck, om han bara
ville komma nu.“
Hon hade knappt sagt ut, förr än Boj
började skälla ute på gården.
“Nu kommer hanu, skrek Mari. uNu får
vi tända riktigt kvickt.“ Och hon började hastigt
tända granen.
“Svante", ropade Greta, “tänd ändtligen på
i hu’ve på mej.a
uDet var vådligt hvad di ser trefliga ut",
sade Mari, sedan de båda barnen ställt upp sig,
en på hvardera sidan om bordet. Svante såg ut
som den duktigaste lilla jultomte med sin
granriskrona, och Greta — ja, hennes lilla runda
ansikte sken som en sol under kransen af ljus.
“Nu är han inne, jag hör hur han trefvar
Ker/stedt. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
