Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hviska. Han skulle gå vägen rakt upp till
trappan, då de ropade honom.
“Hvad är det om?“ sade Klas och vände
sig om.
“Jo, sir du, det ska’ bli, kramas, nu om den
där stenen, som for in igenom fönsterrutan i går.“
“Den där, som Matts kastade, när han
siktade på skolmästarns katt?“ sade Klas.
“Tyst, din dumbom. Det var en strykare,
som gick på landsvägen, och som siktade på oss.
Kom bara ihåg det, annars vankas det smörj.“
Nu var Klas i knipa. Inte ville han ange
en kamrat, det skulle de aldrig förlåta honom,
och inte ville han gå lögnens väg. — Men se,
det är det underliga med sanningens väg, att
den är trång, att vi icke kunna gå den utan att
möta svårigheter, att den fordrar inre kamp, och
det fick lilla Klas nu erfara.
Efter första timmen började förhöret. Hvar
och en pojke fick komma fram och vittna. Men
de voro ense — alla hade sett tiggaren, som
kastade stenen för att träffa dem.
Så ropades Klas fram. När han gick, så
undrade han, om det fanns fotsteg på golfvet,
som han skulle följa.
“Såg du också tiggaren?“
“Nej.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
