Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Godheten är således nummer ett“, sade
Nelly allvarsamt, “än nummer två då?“
w Skall jag kanske säga: sanningen?“ sade fru
Mattson.
“Men det där, tycker jag, är dygder, som
man har eller icke har — jag menar, som —
äro i ens natur — jag menar, .... som man
inte själf. . . .“
“Naturen kan uppfostras, och man får allt
gripa sig an på allvar! Om jag till exempel är
fallen för att narras, så kan jag uppfostra mig
själf till sanning“, sade fru Mattson med en suck.
Hon hade i sin ungdom varit böjd för
öfver-drifter, och hon visste, hvilken vaksamhet det
hade fordrats för att blifva af med den ovanan.
“Nå, nummer tre då“, sade Nelly\ “Skynda
dig, mamma, jag får lof att gå till skolan,“
“Ja, nummer tre är kanske själfbehärskning.“
Vid detta ord kommo tårar hastigt i Nellys
ögon, och hon, som rest sig från bordet, böjde
sig ned och kysste modern.
Då Nelly kom till skolan, kände hon det
pinsamt att komma in i klassen, där hon dagen
förut förgått sig. Men kamraterna voro alldeles
som vanligt, och till och med den flicka, som
förfördelat henne med en orättvis beskyllning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
