Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han vaknade vid fyratiden på morgonen och låg
och vred sig i soffan. Tänk, om Lars skulle
dö af sitt kalla fotbad! Det var omöjligt att
ligga stilla; han klädde sig sakta och gick ut.
Det började just dagas, morgonrodnaden lyste
röd och färgade himmelen med sitt skimmer,
luften var stilla och vårlig, och den smältande
snöns vatten hastade ned i alla diken. Allt var
tyst och fridfullt, endast i Knuts inre ropade en
ängslig röst: hvad har du gjort? Var det inte
en nedrig handling att bedra en gammal man
och göra honom skada?
Knut började springa. Omedvetet gaf han
sig i väg till Lars’ stuga, det var som om
något dragit honom dit. Den låg tyst och
enslig vid byns utkant. När han kom fram, gick
han ett par gånger omkring vedlidret. Om han
ändå hade tag i nyckeln! Han smög sig fram
till stugan, sköt sakta upp den olåsta dörren och
såg en nyckel hänga på en spik på dörrposten.
Att taga den, försöka den, låsa upp dörren och
klifva in i vedboden var ett ögonblicks verk,
och så började arbetet. Yxan låg där kastad
på golfvet, och Knut började hugga. Han högg
i sitt anletes svett, till dess klockan var half
sex. Då lade han upp det huggna i en vacker
trafve. När detta var gjordt, låste han dörren,
Ker/st cdt. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
