Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proletärer - Dömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
SAX O AT: UNDER KAMPEN FÖR BRÖD
»Mästarn», sade han. »Gesällerna skicka mig efter
bränvin. Är jag...»
Mästarens ansikte mulnade.
»Har du intet annat att säga?» avbröt han. »Skvaller
vill jag inte höra.»
»Jag ville inte skvallra», återtog Kalle. »Jag tänkte
bara fråga, om jag är skyldig att springa efter bränvin åt
gesällerna. Jag har ju kommit i läran för att bli
skomakare.»
»Jaså, du är stursk, din krabat!» utbrast mästaren.
»Det ska vi väl böta.»
I detsamma såg Kalle, att det gnistrade för hans
ögon, varjämte han k(ände, att han med ovanlig fart
förflyttades från den plats, han stod på.
När han riktigt kom till sans, var han på gatan.
Vänstra handen låg ännu på kinden, där mästarens örfil
träffat.
Han grät icke. Därtill sväl,de harmen för högt i hans
unga sinne.
En stund stod han och betraktade det lugnt
framflytande vattnet i ån, som delade staden i tvänne delar. Han
lutade sig långt över broräcket och tänkte... Men livet
är kärt för femtonåringen.
Han tänkte icke återvända till värkstaden, men efter
litet funderande insåg han, att det var nödvändigt. En
gång för alla var han nu utkastad i världen. Hans mor
kunde icke göra mera för honom. Det var i stället gott,
om hon kunde reda sig själv, där hon, ålderdomsbräcklig
och ensam, satt i den lilla torpstugan ett par mil från
staden. Men vänta bara! Finge han några år på sig, så
skulle det ej längre gå någon ,nöd på gumman!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
