Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proletärer - Dömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blev gesäll gå hem till sin mor, men för »gesällbrevets»
skull kunde det ej bli av. Och när såret blev läkt, hade
han ett stort ärr i pannan.
Modern fördes bakom ljuset med en lögn. Icke kunde
hon misstro sin son — det enda hon hade att hålla kärt
här i världen!
Hon ville ge honom ett minne av den dag, då han
blev gesäll. Detta minne bestod av en ring, som hon
fått av sin mormor.
Modern satte den på hans lillfinger. Den passade
alldeles utmärkt!
Han medhade ingen gåva till modern. Han hade köpt
henne någonting, som han ämnat ta med sig hem, sade
han. Men just som han skulle gå, hade mästarns dotter
— en vacker och präktig flicka! — kommit, och så hade
han glömt alltsammans.
Han ljög med värklig talang, och den stackars modern
trodde honom. Icke kunde hon tro, att han hade förstört
sina pängar till bränvin!
— — —
Gustafssons kamrater hade alltid iakttagit, att han,
då han kom hem från modern, en tid var ordentligare
och nyktrare än vanligt. Därför bemödade de sig då mer
än eljes att »lägga an» på honom.
Så var det även nu. Men han höll sig det oaktat
fullkomligt nykter en hel vecka.
— — —
Omkring ett år därefter fick han en dag bud om att
modern var död.
Han fick nu, förstås, se till att få henne någorlunda
anständigt begraven. Han måste begära en veckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
