Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proletärer - »Till jorden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL JORDEN 61
Den mellersta av klockorna, som kallades
fattigklockan, var nämligen litet sprucken. Med henne ringdes till
aftonsångerna — även sedan dessa andaktsstunder, av
brist på åhörare, med högvördiga domkapitlets tillstånd
blivit indragna — och då passade man alltid på och
begrov fattiglik, eftersom man sålunda kunde bespara
kostnaden för ringning.
Bärarne — de enda gravölsgästerna — kastade i sig
det renska vinet och stoppade konfekten i fickan, hem
till de små.
Snickare Sköldström grinade illa åt det renska vinet
och tyckte, att eftersom den snåljåpen häradshövdingen
skolat göra sig till och skicka vin och konfekt till
begravningen, så nog hade han kunnat välja ut något annat
än den där smörjan, som inte den sure själv visste vad
det smakade av!
Kistan bars ut och liktåget sattes i gång.
Vinden dansade om bland det finhackade granriset.
Han var inte ledsen, han! Ånej, han hade sett för mycket
till det. Men hjärtlös var han inte ändå. »Tål inte
humbug!» skrek han, så att det dånade efter det, fast ingen
förstod meningen, förr än han vände inskriften å banden
till den enda kransen på kistan, så att orden inte syntes.
Häradshövdingen hade också skickat kransen. Det
stod Tack och farväl! på ena bandsnibben och ett
bibelspråk på den andra. Intetdera uttalandet var, i
avseende på den döde, särdeles lyckligt valt, men
häradshövdingen hade häller inte själv bestämt någotdera. Hans
jungfru hade fått köpa bandet färdigtryckt i fru Muréns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
